Good klimatnews #57.

Nu är det inte bara vårsolen och de allt längre dagarna som värmer. Vi är glada att kunna bjuda på några riktigt positiva klimatnyheter som lyser upp tillvaron lite extra. Smör, svamp och potatis står på den här månadens meny. Håll till godo!

Smöriga idéer.

Framtidens smör kommer från oväntade källor – svamp, jäst, sågspån och till och med växthusgaser. Runt om i världen visar nytänkande startups hur vi kan producera miljövänliga fetter på nya och mer hållbara sätt. En av pionjärerna är bioteknikföretaget Savor, med bas i Kalifornien och som har stöd från Bill Gates. Bolaget har lyckats framställa ett smöralternativ framställt av metangas och infångad koldioxid. Resultatet? Ett syntetiskt smör som imponerar med både smak och konsistens. Snart lanseras produkten till restauranger och bagerier runt om i USA.

Källa: Bloomberg

Laddade svampar.

Schweiziska forskare har tagit fram ett banbrytande batteri med hjälp av svampar. Dessa så kallade svampbatterier genererar elektricitet med hjälp av jäst och vitrötesvamp som bryts ner naturligt efter användning. Batterierna kräver endast socker och vatten för att fungera, vilket gör dem särskilt användbara på avlägsna platser där batteribyten är svåra att genomföra. Till skillnad från traditionella batterier innehåller svampbatterierna inga giftiga ämnen och tillverkas helt utan fossila bränslen. På så vis har tekniken stor potential för att minska mängden elektroniskt avfall och bidra till mer hållbara energilösningar i framtiden.

Källa: Happy Eco News

En het(are) potatis.

Forskare har utvecklat en ny, mer värmetålig potatissort. Genom förbättrad fotosyntes sparar sorten inte bara energi, utan växer också upp till 30 % bättre än vanliga potatisar under värmeböljor – utan att tappa näringsinnehåll. Eftersom potatis är ett av världens viktigaste baslivsmedel är en klimattålig variant särskilt viktig i områden där grödor riskerar att drabbas av värmestress. Tekniken kan därmed bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen i ett varmare klimat och minska resursförbrukningen genom ett lägre behov av bevattning. Om tekniken godkänns kan den även anpassas för andra grödor, såsom kassava.

Källa: Happy Eco News