Elhandelsbolagens säkerhetsmarginaler i fastprisavtalen är enorma
Med ett fastprisavtal tar elhandelsbolaget risken att elpriset går upp. För att hantera den risken gör elhandelsbolaget i sin tur prissäkringar genom så kallade terminskontrakt. Priset på terminskontrakten för 2023 ligger i skrivande stund på 55 öre/kWh (exkl. avgifter och moms) i elområde 1 och 2, 90 öre i elområde 3 och 130 öre i elområde 4.
Jämför vi det med priserna på de fastprisavtal med ett års löptid som finns på elpriskollen.se ser vi enorma prisskillnader. Ett fastprisavtal på ett år, i till exempel elområde 3, säljs för mellan 200 och 600 öre/kWh. Det ska alltså jämföras med terminspriset 90 öre, för samma elområde. Lägger vi på ett fiktivt elhandelspåslag och moms på dessa 90 öre, så att vi jämför äpplen med äpplen, så skiljer det fortfarande 80–480 öre/kWh. Denna mellanskillnad ger en fingervisning om elhandelsbolagens säkerhetsmarginaler och vinstpåslag i elpriset. Historiskt sett har den säkerhetsmarginalen legat på några få ören, så det vi ser nu vittnar om vilken otrolig osäkerhet som finns i prissättningen av fastprisavtalen. En osäkerhet som kunden får betala för.
Det är svårt att konsekvent slå marknaden
Fastprisavtalen baseras på terminskontrakt som till exempel elhandelsbolag och elproducenter ingår i med varandra för att prissäkra sig. Eftersom de kontrakten avser framtida elanvändning respektive elproduktion så kan de ge en indikation på vilka elpriser marknaden förväntar sig framöver. Skulle fastprisavtalen gå ner i pris betyder det alltså att marknaden förväntar sig lägre elpriser – så även med rörligt elpris.
Med det sagt kan marknaden såklart tro fel om de framtida elpriserna. Men om du inte tror dig besitta mer kunskap än den samlade marknaden – som handlar terminskontrakten – gör du nog bäst i att inte spekulera mot marknaden. I värsta fall förlänger du bara dina höga elpriser helt i onödan.
/Björn Björnson, elmarknadsexpert på GodEl
