6 av 10 svenskar har klimatångest.

I samband med att FN:s klimatkonferens COP27 äger rum presenterar vi vår årliga Klimatactionbarometer, utförd av Kantar Sifo. Den visar att 60 % av svenska folket har klimatångest – det är rekord sedan vi började mäta siffran för tre år sedan. Mest klimatångest hittas bland kvinnor, unga vuxna och i Stockholm och Malmö.

År 2019 hade 49 % klimatångest, 2020 steg siffran till 54 % och i fjol hade 52% klimatångest. Årets siffra på 60 % visar på en stigande trend och innebär en tjugotvåprocentig ökning från 2019.

Framför allt kvinnor har ångest över klimatet – hela 72 % av kvinnorna har klimatångest medan motsvarande för männen är 47 %. Unga vuxna är överrepresenterade: 69 % av 18-29-åringarna uppger sig ha klimatångest. Sedan sjunker ångesten med åldern: 64 % för 34-49-åringarna, 53 % för 50-64-åringarna och 50 % för 65-79-åringarna.

Mest klimatångest hittas i Stockholm, 66 %, och i Malmö, 63 %, men i samtliga regioner har mer än hälften av befolkningen klimatångest.

”Det är uppenbart att vi bevittnar en trend – klimatångesten har ökat med drygt 20 procent på tre år och nu har så många som 6 av 10 svenskar ångest över klimatet. Vi hoppas att denna ångest kan ta sig uttryck i konstruktiva handlingar. Undersökningen tyder ju på att så är fallet i och med att samma antal svenskar planerar att ändra sina vanor för klimatets skull”, säger Maria Erdmann, vd på GodEl.

Ändra vanor för klimatets skull?
Över 6 av 10 svenskar (62 %) planerar att förändra sina vanor för klimatets skull. Fler kvinnor än män planerar en förändring: 65 % jämfört med 58 %. Vidare sticker de yngsta (18-29 år) återigen ut något med 66 % som planerar att förändra sina vanor.

Drygt 2 av 10 svenskar (22 %) planerar inte att förändra sina vanor för klimatets skull. Bland dessa 22 % är det vanligast att svara att alternativen är för dyra (33 %) och 28 % uppger att de redan har gjort mycket. 20 % av denna minoritet, som inte tänker ställa om, svarar att de ifrågasätter klimatförändringarna och där är männen överrepresenterade med 25 % jämfört med kvinnornas 13 %.

Mer för klimatet än andra?
En dryg majoritet av svenskarna, 61 %, uppskattar att de gör ungefär lika mycket för klimatet som andra svenskar, medan en knapp tredjedel, 27 %, upplever att de gör mer än andra. Här utmärker sig återigen de yngre (18-29 år) med 34 % som anser sig göra mer än andra för klimatet medan bara 16 % av 50-64-åringarna svarar detsamma.

Plånboken framför klimatet driver svenskarna till att spara el
Undersökningen har dessutom kartlagt svenskarnas vilja till att spara el i höst/vinter. Det är främst plånboken och inte klimatet som driver planerna att ställa om.

  • 7 av 10 (70 %) anger plånboken som främsta skäl till att minska sin elförbrukning
  • 26 % anger klimatet och framtida generationer som främsta anledning
  • 8 av 10 (78 %) kan tänka sig att sänka sin inomhustemperatur med en grad (av de som betalar för uppvärmning på sin elräkning)
  • Endast 6 % kan inte tänka sig att sänka värmen hemma en grad
  • 7 av 10 (69 %) kan tänka sig att använda mindre varmvatten

”De flesta svenskar är redo att ställa om, spara el och skruva ner på värme och varmvatten. Lika tydligt och inte otippat är att det är privatekonomin som triggar beteendet. Vi har alltså kommit till ett läge i Sverige där plånboken får oss att driva på energiomställningen, en rörelse i rätt riktning”, kommenterar Maria Erdmann.

Om undersökningen
Klimatactionbarometern har genomförts i september 2022 för fjärde året i rad av Kantar Sifo och är beställd av elhandelsbolaget GodEl. Antal respondenter är 1100 personer mellan 18-79 år. Svarsfrekvensen är 26 %.

Dela nyhet