Det är utsidan som räknas.
Forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg har gjort stora framsteg med så kallade strukturella batterier. Det är en ny typ av energilagringsteknik där själva materialet i en konstruktion – till exempel höljet till en laptop eller ett mobilskal – fungerar både som bärande struktur och som batteri.
Forskarna som utvecklat detta dubbelverkande kolfibermaterial har arbetat i många år med det som av World Economic Forum nu kallas ”en av världens mest lovande framtidsteknologi”. Tekniken banar väg för drönare, datorer, bilar och i framtiden till och med flygplan och rymdfarkoster, som ska kunna lagra ström i själva konstruktionen i stället för att bära runt på tunga batteripaket.
Materialet kombinerar hög energilagringsförmåga med betydande styvhet, vilket gör att man för första gången kan göra en produkt lättare genom att ersätta konstruktionsmaterial och batterier med en och samma lösning.
Det finns dock stora utmaningarn. Bland annat lagrar dagens strukturella batterier cirka 80 % av energin jämfört med traditionella litiumjonbatterier och forskningen behöver öka både energitäthet och effektuttag. Konkurrensen på batterimarknaden är dessutom hård, vilket innebär att tekniken måste bli ännu bättre för att kommersiellt slå igenom. Forskare i bland annat Sverige, Kina och Australien arbetar nu vidare för att driva utvecklingen framåt.
Källa: SVT
Uppstickare tar ledningen.
Den europeiska energiomställningen driver upp behovet av koppar kraftigt, men Europa saknar i dag både betydande gruvproduktion och egen kapacitet för att raffinera metallen. Det skapar ett beroende som både riskerar elektrifieringen och industrins konkurrenskraft.
Det är detta problem det franska bolaget Recupere Metals siktar på att lösa. Företaget har utvecklat en teknik som gör det möjligt att tillverka elektriska ledningar av 100 procent återvunnet kopparskrot – utan smältning eller gruvbrytning. Detta kan ge Europa en egen, cirkulär kopparförsörjning för viktiga sektorer som exempelvis elbilar, vindkraft och datacenter.
Uppstickaren tar nu in 5 miljoner euro i nytt kapital, bland annat med hjälp av den svenska fonden Norrsken Evolve. Fonden drivs av impact-stiftelsen Norrsken som startades av Klarna-grundaren Niklas Adalberth i syfte att få fram nya klimatsmarta lösningar till marknaden som stärker europeisk resiliens, alltså att vi blir mindre beroende av omvärlden.
Recupere Metals planerar nu att gå från att verifiera tekniken i labbet, till tidig industriell produktion. Fokus ligger på att skala upp tillverkningen, genomföra kundpiloter och leverera de första kommersiella volymerna – ett steg som kan bli viktigt för Europas framtida elektrifiering och råvarusjälvständighet.
Källa: ENERGY LOOP
Ny plast tar plats.
Forskare vid KTH och Stockholms universitet har utvecklat nya, säkrare alternativ till traditionell plast som ofta innehåller skadliga kemikalier, exempelvis bisfenol A, förkortat BPA. Denna substans har länge använts för att göra plast hård och hållbar, men ämnet är känt för att störa hormonsystemet och har därför begränsats inom EU. Problemet är att flera av de ämnen som ersatt BPA har visat sig ge liknande hormonstörande effekter. Detta har akut ökat behovet av verkligt säkra alternativ.
I den nya studien valde forskarna ett nytt angreppssätt. De fokuserade på att identifiera säkra ämnen redan i designfasen, innan plastprodukten ens blivit tillverkad. De analyserade ett stort antal Bisfenol A-liknande ämnen och valde bort dem som kunde påverka hormonsystemet. Till slut hittade de tre lovande alternativ med mycket låg hormonpåverkan, som de kan framställa av förnybara, växtbaserade råvaror.
Med hjälp av ett av dessa ämnen lyckades forskarna tillverka en ny typ av polyesterplast, som i tester visade sig vara lika hållbar och värmetålig som traditionell BPA-baserad plast. Det betyder att materialet kan användas i många vanliga produkter, men utan de hälsorisker som dagens plaster innebär.
Källa: Supermiljöbloggen
