Brödföda blir fina fisken.
Forskare vid Högskolan i Borås har visat att kasserat bröd kan omvandlas till ett proteinrikt fiskfoder som både gynnar fiskarnas tillväxt och minskar miljöpåverkan.
Varje år slängs stora mängder bröd som fortfarande innehåller värdefulla näringsämnen. Genom att fermentera brödet med hjälp av svamp har forskare utvecklat ett så kallat mycelium-bröd. Under processen stiger proteininnehållet från cirka 12 till 35 procent samtidigt som brödet berikas med enzymer och antioxidanter.
När det nya fodret testades på odlad regnbågsöring visade resultaten stora möjligheter. Fiskarna växte bättre och utnyttjade fodret mer effektivt än fiskar som fick traditionellt foder. Dessutom höll filéerna god kvalitet med fin färg och högt näringsinnehåll.
Innovationen handlar inte bara om bättre fiskfoder utan också om att skapa ett mer cirkulärt livsmedelssystem. Genom att ta vara på en restprodukt från livsmedelsindustrin kan värdefulla resurser återföras till produktionen i stället för att gå till spillo.
Forskarna har även analyserat metodens miljömässiga och ekonomiska effekter. Resultaten visar att mycelium-bröd kan minska klimatpåverkan med upp till 31 procent och markanvändningen med upp till 43 procent jämfört med konventionella fodersystem. Även risken för övergödning minskar.
Källa: forskning.se
Blomstrande proteinkälla.
En av våra vanligaste prydnadsblommor skulle faktiskt kunna hjälpa till att minska både svinn och behovet av nya proteinkällor. Ny forskning visar nämligen att ringblomman skulle kunna bli ett proteinrikt livsmedel.
I dag slängs miljontals ton ringblommor efter festivaler, bröllop och religiösa ceremonier, särskilt i Indien och Mexiko. Därför ville forskare vid University of Georgia undersöka om spillet kunde användas bättre.
Genom att utvinna proteiner ur torkade blomblad upptäckte de att ringblommor innehåller nästan nio gram protein per 100 gram – i nivå med quinoa, en av världens mest uppskattade vegetabiliska proteinkällor.
Men ringblomman erbjuder mer än bara näring. Vissa av dess proteiner fungerar som naturliga emulgeringsmedel, vilket gör dem användbara i produkter som majonnäs och salladsdressingar. Andra tål höga temperaturer och passar därför för bakning. Blomman har också god skumbildningsförmåga, vilket kan skapa lätta och luftiga konsistenser utan animaliska ingredienser.
Även om det återstår tester innan ringblomsprotein når butikshyllorna ser forskarna stora möjligheter. Genom att förvandla blomavfall till värdefulla råvaror kan livsmedelsindustrin både minska svinnet och bredda utbudet av hållbara proteiner.
Källa: Happyeconews
El är på tapeten.
Snart kan väggarna därhemma bidra till både lägre energiförbrukning och minskad luftfuktighet. Forskare vid Binghamton University har utvecklat en tapet som omvandlar luftfuktighet till elektricitet.
Tekniken bygger på mikroskopiska fuktgeneratorer som fångar upp vattenånga från luften. När fukten rör sig genom materialet skapas en elektrisk spänning, helt utan behov av solljus. Eftersom luftfuktigheten inomhus är relativt stabil kan tapeten producera energi dygnet runt. Dessutom bidrar vardagliga aktiviteter som matlagning, duschning och till och med vår andning med ny fukt som driver processen.
För att göra lösningen billig och skalbar har forskarna använt så kallad ”papertronics”, där elektroniska kretsar trycks direkt på papper. I tester byggdes en tapet med nästan 1 600 sammankopplade enheter, vilket gav tillräckligt med el för att driva ett trådlöst tangentbord utan batterier.
Tapeten har också en annan fördel: den fungerar som en passiv avfuktare. Under tester sänktes luftfuktigheten i ett rum från 38 till 32 procent, vilket kan minska belastningen på ventilation och luftkonditionering.
Det handlar inte om att ersätta stora energikällor. Elproduktionen är fortfarande relativt låg och lämpar sig främst för energisnåla produkter såsom sensorer. Men i takt med att våra hem fylls av smart teknik kan väggarna i framtiden hjälpa till att driva en del av utrustningen utan batterier.
Källa: interestingengineering
