Ny teknik slår rot.
Varje år förloras mer än 15 miljarder träd världen över. Med hjälp av japanska AI‑baserade återplanteringsdrönare kan nu skogar snabbare återställas efter bränder, stormar och annan förstörelse. Genom LiDAR‑kartläggning (Light Detection and Ranging) analyserar drönarna terräng och markförhållanden i detalj för att hitta optimala planteringsplatser.
Genom att använda biologiskt nedbrytbara frökapslar fyllda med näring och nyttiga svampar maximerar de chansen att fröna ska kunna slå rot. Systemet har visat sig vara upp till tio gånger snabbare än traditionell manuell plantering och gör det dessutom möjligt att plantera träd i områden där människor har svårt att komma fram, exempelvis i bergssluttningar eller brandområden.
Maskininlärning gör det även möjligt att välja trädarter som passar både dagens och framtida klimatförhållanden, vilket minskar risken för felplantering och invasiva arter. Flera drönare kan arbeta simultant vilket gör det enkelt att koordinera drönarnas rutter för att förhindra överlappning.
Drönarna kan dessutom återvända för att kontrollera tillväxt och upptäcka områden som behöver ytterligare insatser. Samtidigt betonas att återplantering inte ersätter behovet av att skydda befintliga skogar, eftersom äldre träd lagrar betydligt mer kol och är viktiga för ekosystemens stabilitet.
Källa: Happyeconews
Framtidens byggstenar.
Betong är det mest använda byggmaterialet på jorden och produktionen står för nästan 8 procent av de globala koldioxidutsläppen. Nu har forskare vid Worcester Polytechnic Institute i Massachusetts utvecklat ett nytt koldioxidnegativt byggmaterial, kallat enzymatiskt strukturellt material (ESM). Materialet minskar inte bara utsläppen utan binder koldioxid aktivt. En kubikmeter ESM kan lagra över 6 kg koldioxid, jämfört med de 330 kg som släpps ut vid produktion av motsvarande mängd betong.
Materialet framställs genom en energisnål process där ett enzym omvandlar koldioxid till fasta mineralpartiklar som sedan i låg temperatur binds samman och härdas. Detta gör att materialet kan formas till strukturella komponenter inom några timmar, till skillnad från traditionell betong som kräver höga temperaturer och härdningstider på flera veckor.
Förutom snabb härdning har ESM flera lovande egenskaper: justerbar styrka, enkel att reparera och lätt att återvinna. Det kan användas till exempelvis takterrasser, väggpaneler och som modulära byggkomponenter. Dess låga miljöpåverkan gör det särskilt intressant för klimatanpassat byggande och prisvärda bostäder. Men även som hjälp vid katastrofer, där lätt och snabbt producerat material kan spela en avgörande roll.
Källa: PHYSORG
Sällsynt bra utvinningsmetod.
Svenska forskare har utvecklat en ny, betydligt mer miljövänlig och effektiv metod för att utvinna sällsynta jordartsmetaller – ämnen som är avgörande för modern teknik som mobiltelefoner, elbilar och satelliter. I dag domineras världsproduktionen av Kina och vi i Europa är nästan helt beroende av kinesisk import. Men Sverige har några av de mest lovande fyndigheterna, bland annat i Kiruna och Norra Kärr.
Den nya metoden bygger på membran med mikroskopiska porer och när tekniken testats i avloppsvatten från svenska gruvor fick forskarna ut över 90 procent av jordartsmetallerna som fanns i vattnet.
Det konventionella sättet att utvinna den här typen av metaller kräver tonvis med riskkemikalier och metallösningen behöver blandas med lösningsmedel flera gånger i stora tankar. Membrantekniken har i stället lösningsmedlet inbyggt i de mikroskopiska porerna vilket gör att man bara behöver en procent av den vanliga mängden riskkemikalier.
Nu vill forskarna använda metoden där koncentrationen av metallerna är ännu högre än i gruvornas avloppsvatten, exempelvis i malm eller vid återvinning av elektronik och batterier.
Källa: SVT
