Tänk dig ett hav. Ibland är vågorna stora, ibland små. Precis så är det med elpriset. Det ligger i dess natur att det ska svänga, precis som på börsen.
Utbud och efterfrågan.
Om många vill köpa något brukar priset öka och om något inte är lika populärt kan säljaren behöva sänka priset för att lyckas sälja. Ekonomer pratar om utbud och efterfrågan. Finns det ett överflöd av något, går priset ned och när det är brist går priset upp.
Vi har alltså både utbudet (hur mycket el som finns tillgängligt) och efterfrågan (hur mycket el folk använder) att tänka på. Så om grannen brassar på i sin jacuzzi, går elpriset upp? Nja, vi ska inte överskatta din grannes betydelse, men om alla i Europa med jacuzzi låter dem gå på högvarv, då ökar efterfrågan på el och priset drivs upp.
Hela Europa måste hjälpas åt.
Forskningsföretaget Energiforsk beräknade under elkrisen 2022 att elpriserna i södra Sverige skulle kunna ha halverats den vintern, om EU snabbt nått målet att minska elförbrukningen med 10 procent. Att vi alla, såväl hushåll som industrier, är sparsamma med elen är alltså viktigt för elpriset. Höga elpriser på kontinenten smittar av sig på de svenska elpriserna eftersom vi inte är en isolerad marknad utan handlar med hela Europa.
Alla energislag påverkar.
För att komplicera det hela ytterligare spelar priset på andra energislag också roll. Exempelvis smittar dyr gas, olja och kol av sig på elpriset. Under elkrisen rådde det brist på gas när Europa inte längre ville köpa gas från Ryssland och därför behövde styra om sina inköp. Att gaspriset sköt i höjden var det främsta skälet till att även elpriserna skenade iväg.
Sol, vind och vatten.
Utbudet då? Större elproduktion ger lägre priser. Under en blåsig och solig dag, ja då kan vindkraften och solcellerna producera mer el och priset kan sjunka hastigt, ibland så mycket att det blir minuspriser på el. Vattenkraften vill ha fyllda magasin till förfogande så nederbörd är också bra för att undvika pristoppar. Det är dock inget som syns samma dag efter ett skyfall, utan vattendammarna samlar resurser som de kan nyttja långt senare. Vädret spelar alltså stor roll för flera energislag och man forskar mycket på hur man kan lagra energi från solceller och vindkraft, så att den elen inte måste användas omedelbart. Om man kan lagra sådan väderberoende el smart i framtiden kommer elpriset att svänga mindre.
Vad blir det för väder?
En stor del av elen går till att värma eller kyla våra bostäder. Hur kallt vädret blir spelar stor roll för elpriset på vintern, på samma sätt som när luftkonditioneringarna går på högvarv under sommaren. Elprisnörden vill ha varma vintrar och kalla somrar. Det går alltså tvärsemot vad de flesta semesterfirarna vill.
Utöver allt detta kan politik, regleringar, investeringar i elnät och elproduktion påverka elpriserna.
Du kan alltså vara lugn med att elpriset rör sig – det är ett tecken på att elmarknaden fungerar som den ska! Under elkrisen hade vi priser på flera kronor per kilowattimme. Nu förutspår marknaden att det kommer ligga en bra bit under kronan framöver. Förutsättningarna är de bästa, med noll brist på gas och tillskott i elproduktionen med mer vind- och solkraft samt kärnkraft som tuffar på. Så nästa gång kvällstidningarna varnar för dyrt elpris, fortsätt att hushålla med elen och segla över den tillfälliga vågen med ett leende på läpparna.
