Fram och tillbaka.
Den här texten har suttit hårt inne. Stora energinyheter har avlöst varandra i ett rasande tempo. Oljepriset rusar, gaspriser klättrar och börsen kastas fram och tillbaka, i ett försök att tolka hur länge kriget i Mellanöstern ska komma att pågå. Det är lätt att bli matt som nyhetskonsument. Och därtill finns det obeskrivliga mänskliga lidande som förtryck, dödande och krig medför.
Allt hänger ihop.
Trots att vi i Sverige har god egen elproduktion och inte är stora användare av flytande natur/fossilgas, så kallad LNG, är andra europeiska länder, såsom Tyskland, det. Höjda gaspriser har en förmåga att smitta av sig till andra energislag, som elpriset. Allt hänger ihop. I och med stridigheterna i Iran med omnejd har gaspriset stigit rejält (dock inte till samma extrema nivåer som vid invasionen av Ukraina och elpriskrisen 2022/2023). Till exempel har statliga Qatar Energy stoppat all produktion av LNG, efter drönarattacker från Iran. Fraktbåtar med gas och olja kan inte passera Hormuzsundet. Därmed stiger även elpriserna på längre sikt, de så kallade terminerna.
Marsfakturan – så ser den ut att bli.
Om vi fokuserar på närtiden och hur marsfakturan ser ut att bli för oss svenska hushåll, ser det helt okej ut, men dyrare jämfört med fjolårets mars. Utan kriget i Mellanöstern hade fakturan kommit att bli lägre. Det talas om en tioprocentig ökning orsakat av kriget, men det är också svårt att veta vad som är krig och vad som är väder i priserna. Januaris och februaris extremkyla resulterade i två saftiga elräkningar för de flesta, även uppe i norra Sverige som tidigare har haft betydligt lägre elpriser. Du vet väl att du i appen kan se just din kostnadsprognos för innevarande månad?
Låt oss titta på ett radhus som använder 10 000 kWh/år. Så här ser schablonfakturan ut att bli för mars – med februariräkningen i parentes:
Elområde 1: 360 kr (1 470 kr)
Elområde 2: 340 kr (1 460 kr)
Elområde 3: 900 kr (1 630 kr)
Elområde 4: 1 220 kr (1 670 kr)
Allt gott,
//Björn
