Naturens under.
En studie i Ecuador visar att tropisk regnskog kan återhämta sig förvånansvärt snabbt när jordbruk upphör. Inom ungefär 30 år når den biologiska mångfalden över 90 procent av sin ursprungliga nivå. Redan inom en generation återvänder omkring tre fjärdedelar av de arter som en gång fanns i skogen.
Forskare från över 30 universitet undersökte 62 områden i olika stadier – från betesmarker och kakaoplantager till äldre skog. Totalt studerades över 8 500 arter. Resultaten visar att träden växer tillbaka snabbt när marken lämnas i fred, men att djuren spelar en avgörande roll i processen.
Fåglar, fladdermöss och apor sprider frön tillbaka till de avverkade områdena, medan dyngbaggar gräver ner dem i jorden. Andra djur hjälper till med pollinering. Det betyder att djuren inte bara gynnas av att skogen återvänder – de är också en viktig förutsättning för att den ska göra det.
Återhämtningen sker dock i olika takt. Rörliga djur som fåglar och däggdjur kommer tillbaka snabbt, ibland redan inom några år. Mindre organismer, som till exempel insekter i marken och bakterier, tar längre tid på sig.
Källa: nature.com
Betongframgång.
Att återanvända betong i så kallat cirkulärt byggande kan förlänga livslängden på byggnadsdelar med hela 50–100 år, enligt studier från forskare vid KTH och Tammerfors universitet. Betong orsakar 8–9 procent av världens koldioxidutsläpp, men återbruk har hittills varit svårt eftersom regler främst är gjorda för ny betong – inte för material som redan använts länge.
De nya studierna bygger på verkliga mätningar i stället för schabloner. Man räknar ut hur länge ett betongelement kan hålla genom att studera karbonatisering, en process där koldioxid sakta bryter ner betongens skydd mot rost i armeringen. Till skillnad från äldre metoder tar modellen också hänsyn till tiden från att korrosion startar tills skador faktiskt uppstår. Det gör att man kan få flera extra år av användning.
Genom mängder av simuleringar baserade på riktiga byggnader visar forskarna att prefabricerade betongelement ofta har lång livslängd kvar. Modellen tar även hänsyn till hur materialen lagras, eftersom fukt kan snabba på nedbrytningen.
Studien visar också att dagens standarder ibland är alltför försiktiga och underskattar möjligheten att återanvända betong. Eftersom EU varje år producerar enorma mängder byggavfall, pekar resultaten på att bättre analyser och mer återbruk kan spela en viktig roll för ett mer hållbart byggande i framtiden.
Källa: happyeconews
Mirakel mot mikroplast.
Forskare har upptäckt att frön från det så kallade ”mirakelträdet” moringa kan rena dricksvatten från mikroplaster mycket effektivt. I en ny studie tog moringa bort över 98 procent av skadliga plastpartiklar – lika bra eller bättre än vanliga kemiska metoder som används i dag.
Mikroplaster, som kommer från till exempel bildäck, kläder och plastavfall, finns numera i vatten över hela världen. De kan vara farliga för hälsan och har kopplats till sjukdomar som cancer och hjärtproblem. Trots förbättrad teknik riskerar de allra minsta partiklarna att passera genom dagens filtersystem.
I dag används ofta kemikalien alun för att rena vatten. Den fungerar genom att samla ihop små partiklar så att de kan filtreras bort. Men alun kan ha nackdelar: fel användning kan leda till höga halter av aluminium i vattnet och processen skapar stora mängder avfall. Dessutom är produktionen energikrävande och kan bidra till miljöproblem som exempelvis avskogning.
Moringa fungerar på ett liknande sätt men är ett naturligt och giftfritt alternativ. När extrakt från fröna tillsätts, klumpar mikroplasterna ihop sig och kan sedan filtreras bort. Trädet har använts i tusentals år för vattenrening och är lätt att odla, kräver lite vatten och kan bidra till biologisk mångfald.
Källa: euronews
