Från hav till glas.
Rent vatten är en av världens mest värdefulla resurser, samtidigt som vattenbrist påverkar miljarder människor. Nu har forskare vid University of Rochester i USA utvecklat en banbrytande teknik som kan göra avsaltning både renare och mer hållbar.
Kärnan i innovationen är specialutvecklade paneler, etsade med extremt precisa lasrar. Panelerna absorberar solljus mycket effektivt och drar vatten över ytan på ett sätt som möjliggör avsaltning utan externa energikällor. Men det verkligt revolutionerande ligger i hur systemet hanterar saltet.
Vanliga avsaltningsanläggningar producerar stora mängder saltlake som ofta pumpas tillbaka ut i haven, vilket kan skada marina ekosystem. Den nya tekniken eliminerar i princip detta problem genom att utnyttja den så kallade kafferingseffekten, att ämnen drivs ut mot kanterna och koncentreras där. På så sätt transporteras salterna bort från den aktiva ytan och kan enkelt samlas in. Slutresultatet blir prima, färskt dricksvatten.
Forskarna har dessutom visat att tekniken fungerar med verkligt havsvatten från Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen under flera veckors kontinuerlig drift. Det är ett viktigt steg framåt, eftersom många laboratorielösningar tidigare har misslyckats när de ställts inför den komplexa verkligheten utanför forskningsmiljön.
Innovationens potential stannar inte där. Genom att kombinera tekniken med nanomaterial har forskarna även lyckats utvinna litium ur saltrika vatten, en råvara som är avgörande för framtidens batterier och elektrifiering. Därmed kan samma process både producera dricksvatten och återvinna värdefulla mineraler.
Källa: Happyeconews
En riktigt bjussig nyhet.
I jakten på ett fossilfritt samhälle är energilagring en av vår tids största utmaningar. Solen skiner inte alltid och vinden blåser inte hela tiden, vilket gör att förnybar energi måste kunna lagras effektivt för att kunna användas när den behövs. Nu kan ett oväntat genombrott från Queen’s University i Belfast bidra till att påskynda den utvecklingen.
Allt började när forskaren Hugh O’Connor behövde ett flödesbatteri för sin doktorandforskning. Prislappen på upp till 3 000 pund fick honom att tänka om. I stället började han experimentera med 3D-utskrift. Efter otaliga tester och förbättringar lyckades han skapa en battericell som bara kostade drygt 70 pund att tillverka.
Men det mest iögonfallande är kanske inte själva uppfinningen, utan beslutet att dela den med världen. I stället för att kommersialisera tekniken valde forskarteamet att göra ritningar och instruktioner fritt tillgängliga för forskare över hela världen. Med en enkel, Ikea-liknande manual kan andra laboratorier bygga exakt samma batteri.
Batteriet använder dessutom järn i stället för det dyrare och mer svårtillgängliga vanadinet som traditionella flödesbatterier bygger på. Det gör tekniken mer hållbar, tillgänglig och skalbar.
Forskarna hoppas nu att den gemensamma plattformen ska leda till snabbare innovationstakt, bättre forskningsresultat och i förlängningen ett energisystem där förnybar energi kan lagras och användas mer effektivt. Detta visar hur öppenhet, samarbete och kreativitet kan göra verklig förändring och föra världen närmare målet om nettonollutsläpp år 2050.
Källa: BBC
En salig blandning.
Tänk om världens växande berg av plastavfall inte längre sågs som ett problem, utan som en värdefull resurs. Forskare vid UCLA Samueli School of Engineering i USA har utvecklat en lovande teknik som kan göra just detta möjligt genom att omvandla osorterad plast till rent väte, en av framtidens viktigaste energikällor.
I dag återvinns bara en liten del av all plast som produceras. En av de största utmaningarna är att olika plastsorter måste separeras innan de kan återvinnas, vilket gör processen både dyr och komplicerad. Med den nya metoden behövs inte det. Forskarna har visat att de tre vanligaste plasttyperna, som används i allt från flaskor och påsar till förpackningar, kan behandlas tillsammans i en och samma process.
Resultatet är imponerande. Genom en smart kemisk metod produceras väte med en renhet på över 90 procent samtidigt som en stor del av kolet fångas upp som ett fast material i stället för att släppas ut som koldioxid. Dessutom sker processen vid betydligt lägre temperaturer än många av dagens alternativ, vilket minskar energibehovet och gör tekniken mer hållbar.
Forskarna beskriver lösningen som ett sätt att tackla två av vår tids största utmaningar samtidigt: den växande mängden plastavfall och behovet av fossilfria energikällor. Om tekniken kan skalas upp från laboratoriet till industriell nivå kan den bidra både till att minska avfall och skapa ny, ren energi.
Källa: Illustrerad Vetenskap
