Hur vet vi att våra klimatkompensationsprojekt gör nytta?

Vår el är klimatpositiv och vi kompenserar för våra utsläpp av växthusgaser via ZeroMission. Men hur kan vi vara så säkra på att klimatkompensationsprojekten verkligen gör nytta för klimatet? Hur vet vi att träden inte huggs ner? Hur påverkar projekten människorna som bor och brukar jorden i projektområdena? Vi frågar Jenny Blomberg och Johanna Grant på ZeroMission.

Intervju med Zero Mission

Vilka är ZeroMisson?
ZeroMission startade för 13 år sedan för att hjälpa företag att hantera klimatutmaningen. Vår vision är att skapa planetnytta tillsammans med kunder och partners. Det gör vi bland annat genom våra klimatkompensationsprojekt som förbättrar livssituationen lokalt för de småbrukare och lokalsamhällen vi samarbetar med.

Varför tycker ni att klimatkompensation är positivt för hållbar utveckling?
Att klimatkompensera är ett sätt att ta direkt klimatansvar för utsläpp, samtidigt som man arbetar med att minska dem. Det finns flera olika typer av klimatkompensationsprojekt med varierade nyttor. Då ZeroMissions vision är att bidra till planetnytta, väljer vi att arbeta med klimatkompensationsprojekt som vi vet har en positiv påverkan både på klimatet, miljön och för människor. Våra projekt finns i några av världens fattigaste länder. Att bekämpa fattigdom och skapa både kortsiktiga och långsiktiga nyttor för de människor som ingår i projekten är lika viktigt som att uppnå klimatnytta.

Hur kan ni vara säkra på att GodEls klimatkompensationsprojekt verkligen gör nytta för klimatet?
Världens tropiska skogar är superviktiga kolsänkor och reglerar klimatet både lokalt och globalt. Men på grund av en snabb avskogning har skogarna dessvärre gått från att vara kolsänkor till en av de största utsläppskällorna av växthusgaser globalt. Den främsta orsaken bakom avskogningen i tropiska länder är jordbruket.

De två Plan Vivo-certifierade projekt som GodEl har valt, handlar om att binda koldioxid genom att bevara regnskog och återplantera träd. Dels på ön Sumatra i Indonesien där skogen framförallt är hotad på grund av efterfrågan av palmolja och dels i Bolivia där småbrukare får stöd att plantera träd och bruka sin mark långsiktigt i anslutning till Amazonas. Varje år får vi ta del av årsrapporter som visar projektens utveckling. Dessutom säkerställs klimatnyttan genom oberoende tredjepartsgranskningar som sker med minst 5 års intervall.

Hur kan ni vara säkra på att träden inte huggs ner?
En viktig framgångsfaktor är att projekten, både i Bolivia och Indonesien, har stark lokal förankring och ger nyttor till lokalsamhällena både på kort och lång sikt. Träden är helt enkelt mer värda när de står kvar än om de skulle huggas ned i förtid. Men på längre sikt ska träden i trädplanteringsprojekten faktiskt avverkas för att på så sätt ge familjen en extra inkomst. Sedan planteras ett nytt. Det hela sköts och kontrolleras kontinuerligt i enlighet med Plan Vivo-standarden. Vår erfarenhet från flera av våra projekten som idag är över 10 år gamla, är att träden finns kvar och skogen växer.

Det finns risker i och med bränder, torka, regn som inte kommer när det ska, och situationer som förhindrar skötsel och underhåll. Det blir tyvärr allt mer tydligt i klimatförändringens spår och är förmodligen de största utmaningarna för trädplanteringsprojekten.

Riskerna i våra trädplanteringsprojekt är störst under de första åren innan träden vuxit till sig, det är också då utbetalningarna till småbrukarna är högst. Detta är risker man har god kännedom om och i Plan Vivo-standarden är riskminimering inbyggt i varje steg vid utformning av projekten.

Hur påverkar projekten människorna som bor i berörda områden i Bolivia och Indonesien?
På många olika sätt. Som vi nämnt tidigare handlar projekten om att komma till roten med orsakerna bakom avskogning och ohållbart jordbruk. Genom utbildning och prestationsbaserade utbetalningar är projekten inriktade på att skapa en långsiktig beteendeförändring.  Människor gynnas dels av produkter som kommer från träden och det förbättrade jordbruket av mat, virke, ved, frukt, honung och mediciner. När träd planteras eller skog får stå kvar bli de dessutom mindre sårbara för klimatförändringens effekter som till exempel översvämningar.

Hur jobbar ni med era egna utsläpp av växthusgaser?
Vi har gjort klimatbokslut på vår egen verksamhet sedan 2009. Då räknar vi bland annat ut klimatutsläppen från el, värme, tjänste- och pendlingsresor, elektronik, papper och inköp av mat och dryck. Sen arbetar vi hela tiden med att minska dessa. Vi använder till exempel alltid cykelbud och köper 100 % vindbaserad el. Vi flyger aldrig inrikes. De utsläpp vi inte kan få bort klimatkompenserar vi med Plan Vivo-certifierade skogsprojekt. Under 2019 har vi mål att bli klimatpositiva precis som GodEl!

Vilka andra företag klimatkompenserar?
Vi har arbetat med över 300 företag genom åren, både stora och små. Vi arbetar till exempel med MAX Burgers, Classic Kaffe och Risenta. Dom har alla har tagit fram klimatkompenserade, klimatneutrala och klimatpositiva produkter för att göra det enklare för konsumenten att göra bättre val.

Vad spår ni för framtid för klimatkompensation?
Fastän vi jobbar för att inte finnas, ser vi att efterfrågan på våra tjänster har ökat enormt de senaste åren. Störst efterfrågan ser vi på våra Plan Vivo-certifierade trädprojekt som ju både binder koldioxid och bekämpar fattigdom. Det börjar bli känt att vi inte kommer att ”klara klimatet” om vi inte både reducerar utsläpp och binder upp de utsläpp vi redan har släppt ut. Träd har superkrafter och är en viktig del i klimatomställningen, inte minst för klimatanpassning. Det bäddar för att våra klimatkompensationsprojekt kommer att vara nödvändiga och efterfrågade även i framtiden.

Hur kan jag som privatperson mäta och kompensera för mina utsläpp?
Vi på ZeroMission har en enkel kalkylator på vår hemsida där man kan räka ut och klimatkompensera för utsläpp från till exempel bil-, flyg- och båtresor.

Feel the power of klimatpositivitet.

För första gången finns det klimatpositiv el på planeten. Den susar redan runt i väggarna hos tusentals svenskar. Att tänka klimatpositivt är inte så mumbo jumbo som det låter.